Det blev visst en recension

Då var det dags för den långa uppdateringen. Tror ni jag kommer på något att berätta? Svaret är Nej.
Vart ska jag börja någonstans?

Har varit ute och knäppt en hel del kort idag. Ida har skaffat sig en ny kamera. En Sigma SD14. Tidigare har hon knappt lyssnat när jag har propagerat för vilken JÄVLA bra kamera det är. Jag har nämligen spanat på den sen i augusti förra året. Då kostade den dock 15000 kr bara för kamerahuset, så då fanns det inte på kartan.

OBS! EFTER ATT HA SKRIVIT INLÄGGET INSÅG JAG ATT TEXTEN NEDAN I PRAKTIKEN ENDAST INTRESSSERAR FOTOINTRESSERADE OCH TEKNIKNÖRDAR. OBS!

Ett grymt bra köp måste jag säga. Sigma SD14 är lite av ett svart får i familjen "digitala spegelreflexer". Den har både blivit hyllad och sågad. Men det gäller ju egentligen allt som inte följer normen. Anledningen till att jag, från första gången jag läste reklambrochyren, älskar den här kameran är att man tagit bort alla onödiga funktioner. Allt jävla lulllull är borta. Inget auto-läge, ingen elektonisk pop-upblixt mm. Bara det man behöver för att ta kort helt enkelt.

Det man har lagt fokus på är sensorn. Bildkvalitén är överlägsen för sin prisklass och kan tveklöst jämnföras med kameror som kostar 4 ggr så mycket, om inte mer. Det man har gjort är att man har tagit RAW-formatet till en helt ny dimension. RAW-formatet heter . X3F och är avsevärt mer välutvecklat än både Nikons .NEF och Canons .CRW. Ihop med den unika Foveon X3 sensorn skapas alla X3F-bilder i tre lager. Ett lager för varje RGB-kanal. Både Nikon och Canon har varit inne på samma idé men skippat projektet då baksidan av den här bildupptagningstekniken är att kamerans bildhastighet minskar drastiskt. 3 bilder per sekund är maxhastighet, jämfört med 4,6 bilder per sekund hos t.ex. Nikon D90 eller hela 6 per sekund hos Nikon D300. Sen finns det självklart flera "nackdelar" med den här kameran. Framför allt är skärmen liten för kamerans storlek (2,5 "- dvs samma som Nikon D40) och har färre färger än de felsta andra kameror på marknaden. Men vem tittar på bilderna i kameran? Om man tillhör den skara som prioriterar bildkvalitét framför funktioner är SD14 ett otroligt bra val för alla med begränsat pengaflöde.


HÄR KAN NI VANLIGA DÖDLIGA BÖRJA LÄSA IGEN.

Jag måste erkänna att jag är lite avundsjuk, det skulle ju bli min kamera... men jag tänker se den som vår.

Jag tog en hel del bilder med den, framför allt porträttfotografier på Ida. Tänkte visa några även om jag misstänker att en del liknande bilder även kommer dyka upp på hennes blogg. Anledningen till detta är att jag typ alltid tycker att hon väljer fel bilder att visa upp :P




Jag är ruskigt nöjd med de här bilderna. De är alla helt oredigerade för att på bästa sätt visa kamerans färgupptagningsförmåga.

Eftersom det här blev ett jättelångt otroligt ytligt inlägg känner jag på mig att jag kommer skriva lite senare igen, när jag är på mitt normala humör.

Ha det gott.

Kommentarer
Postat av: M

Ida är så söt så :) Och ni ser ut att ha väldigt fint vinterväder hos er.. Tveksamt om vi har det (inte rullat upp persiennerna idag ens)..

2008-12-15 @ 19:00:49
URL: http://headless.blogg.se/
Postat av: Sofie

Hmm.. jag gillar inte hemlisar men ok. Men va kul, eh.



Att bero på låten hade jag totalt glömt bort den, kom att tänka på den igen i somras med tänkte helt fel, mycket spännande. För att sammanfatta det hela är den skitbra! Hela skivan är fan bra, fast jag egentligen inte riktigt fixar kent (dödssynd enligt dig, ja vet, förlåt!!!) Och jag vet att med den skivan sålde de sig, jag kommer ihåg hur förtvivlad du va osv. haha.



Det verkar även som om jag och min D80 kan slänga oss i en vägg..

hehe, ha det bra =)

puss

2008-12-15 @ 21:19:39
URL: http://somfasiken.blogg.se/

Kommentera inlägget:

Namn:
Remember me?

E-postadress: (Visas ej)

Blogg/Hemsida:

Din Kommentar:

Trackback
VECKANS LÅT:
Edith Backlund - Worry Sick



RSS 2.0