Update: 081128

Nu blev det visst tyst ett tag igen. Det blir lätt så.
De senaste dagarna har varit helt skruvade. Jobb, skola och tjafs. Inte det roligaste...

Helgen blir annorlunda. Ida ska bege sig ca 25 mil söder ut i landet, för att träffa världens goaste tjejer. Enligt henne iaf,
och jag tror hon har rätt. Hoppas ni får det skitkul tjejer!

Min helg kommer spenderas i Örebro, tillsammans med Foppa. Vi planerade in en tripp när jag fick veta att Ida skulle bort. Tanken är att vi ska ta bilen till Örebro, dela på en flaska Père Kermann's för att sedan ge oss ut och prova på kroglivet där.
Vi gjorde en liknande vända i Uppsala för typ tre år sedan. Den kvällen blev högst... intressant.

Nu ska vi ta en sväng i min nya lilla plutt-bil och köpa typ strumpbyxor eller nått... jag lyssnade inte så noga.
Ha en kanonfredag!

Istället för...

.. det ohyggligt långa, tanklösa och förbannat elaka inlägg jag just skrev till någon, som jag av respekt aldrig kommer publicera,
vill jag bara få ur mig att:


Ibland hatar jag.
Att jag älskar dig.
Så JÄVLA mycket!


Det blir så mycket svårare att vara arg då.

VILKEN *#!%%"!!+&! DAG!

Idag skulle bil en lugn dag. En helt vanlig dag. Jag skulle trixa klart det sista på nya låten jag håller på att spela in och plugga klart det sista på en svenska uppg. Men så blev det inte...

I natt trotsade jag Moder Natur och gav mig iväg i snöstormen till jobbet kl 02.30. För att sedan ta mig hem helskinnad till kl 05.50. Precis som vanligt. Jag väckte Ida och åt frukost, trixade lite musiktjafs och sen, 07.25 var det dags igen. Ida skulle till tåget... Moder Natur hade fortfarande PMS och pulversnön yrde i hastigheter upp till 35 m/sek. Trots detta gick det än en gång som en dans hela vägen in till Enköping. Jag säger hej då till Ida vid stationen och beger mig hemmåt igen.

På vägen hem sitter jag och planerar ett längt jävla inlägg om snön och hur jävla svårt det är att övervinna början till en ny istid. Då speciellt i en Italiensk skitbil byggd enbart för familjepicnic på den italienska rivieran.

Exakt då tappar däcken greppet. Jag körde inte speciellt fort, det var raksträcka och inga andra särskillda omständigheter. Jag känner hur bilen får spinn och på bråkdelen av en sekund har jag roterat
2,5 varv runt min egen axel och forscherat staketet till en hästhage. Med en stor smäll flyger reservhjulet som låg i bagaget ut genom rutan på bakdörren på förarsidan. Några decimeter längre fram och jag hade varit ett huvud kortare nu.

Det är glas överallt. Bilen är tveklöst klar för skroten. Hela förarsidan är mosad och jag kan inte öppna någon dörr då det antingen är täckta i snö eller så pass deformerade att de sitter fast. I bilen blev jag fast.
Jag ringde Ida och berättade vad som hade hänt. Direkt efter det ringde jag min käre far som satte sig i bilen 4,5 mil i snöstormen för att komma till min undsättning. Ett flertal bilar passerade undertiden jag satt insnöad. Men igen stannade!
Vad fan hade hänt om jag hade haft alvarliga skador? Det vill jag inte tänka på....




Tala till mig.

Helgen har snart rusat förbi. Jag blir så trött på att jag inte hinner med nånting jag vill göra. Måste pyssla klart med inpelningen av en ny låt. Jag börjar bli nöjd, känns dock jäkligt ovant att höra min röst på engelska. Tål det inte. Men men... Det blir nog bra till slut.

Har städat bort hela kvällen, det är bra det också visserligen, men inte det roligaste som finns. Nu ska jag se till att göra något vettigare av kvällen än att sitta här. Eller jo, jag kommer nog rent fysiskt sitta här. Men mina tankar kommer inte befinna sig i bloggvärlden.
Om jag känner mig själv rätt blir det nog ett inlägg runt 06.00 istället...

Mörkrets vilsna själar

Tillbaka från jobbet, som vanligt. Ännu en gång har mina fötter varit de första att lämna sina avtryck i den nyfallna snön. Det är en underbar känsla, att ensam bejaka världen när allt annat sover under det vita täcket. Men riktigt så var det ändå inte... Det är ju lördagsmorgon.



Jag leker demon.. eller nått. Bilden är tagen av min flickvän för drygt ett år sedan.

Lördagsmorgonen vimlar alltid av människor på lyset, på nattpromenad, på väg hem från kvällens otyg. De allra flesta möten med dessa människor är väldigt trevliga och uppiggande i ensamheten. Men inte alla.
I natt var första gången som jag upplevt ett "hot", eller vad jag nu ska kalla det, sen jag började jobba inne i Enköping. Tidigare jobbade jag i Stockholmsförorten Upplands-Väsby, där var obehagligheter en del av vardagen. Eller "varnatten" kanske är mer korrekt. Men Enköping har hittils kännts väldigt tryggt.

Situationen som uppstod var som sådan att jag kommer in på näst sista gården på distriktet. Nästan omedelbart upptäcker jag att det är ett bunt ungdomar vid sista höghuset på gården. 7 springportar senare kommer jag fram till kåken där de alla hänger i entrén. De är tre killar och två tjejer som söker skydd från snön. Jag tar tidningarna, går in och delar i huset och när jag sen kommer ut så står en av killarna och rotar i tidningsvagnen. Det känns för mig nästan upplagt för stök...

-  "Du jag tar den här." Säger killen när jag kommer ut genom porten.
-" Nej, det gör du inte. Ta en EP istället, jag har över-ex av dem." Svarade jag.
Han tittar på mig som om han funderar på att sätta emot. Typ: "Jag tar vilken jag vill... blablabla..", men det gör han inte.
-"Eeey, har du en cigg!?" -Frågar han sen.
-"Ja fan. Ge oss en cigg" Säger en annan kille. De andra två har båda ställt sig upp och kommit obehagligt nära.
"Nej. Jag har slutat. Det borde du också göra." Svarade jag direkt. Genom att svara på det här sättet skickar jag ut ett sublimt budskap. Jag gjorde det klart för dem att det inte fanns något att hämta.
De förstod ganska direkt att om de skulle försöka något skulle de sannorlikt hamna på hospitalet. Att jag var rädd, men inte för dem, utan snarare för vad jag skulle kunna komma att göra...
Vilket jag kan garantera stämmer fullt ut.

Killarna var uppskattningsvis i 18-års åldern. Men jag vet inte. Svårt att sätta ålder på en vuxen kropp med ett barns hjärna. Nu i efterhand tänker jag mer på de två tjejerna. De var avsevärt yngre. Kanske en 14 -15 år. Två tjejer som förövrigt var jättesöta och såg hur snälla ut som helst. Vad fan gör de ute och dricker sig fulla med jordens avskum kl 04.50?

Om de nu ska ränna runt på nätterna och hitta på jävelskap, vilket jag förvisso också gjorde i den åldern, måste det väl finnas bättre umgänge för den sortens verksamhet...

Yoda-talking

Dött här på bloggen en tid har det varit. Haha, sekunden efter jag skivit meningen kom jag på att om  jag inte kan formulera mig bättre, än en grön rymddvärg från en viss 70-talsfilmserie gjorde, kanske jag borde lägga ner.

Eftersom jag vaknade kl 15.30 idag, då jag sovit sen 08.00, har jag inte sett mer soljus än kanske högst 20 minuter. Det tär på en kan jag tala om. Jag har varit jävligt krasslig idag, det är därför jag sovit så mycket... och nu ska jag sova igen.
Tur att man gör så mycket av livet...

Någon som minns "Snoken"?

Kom tillbaka från jobbet för över en halvtimme sen. Jag börjar nästan bli för snabb på min runda nu...

När jag körde iväg vid 02.40 kom jag på mig själv nynnandes på en melodi, men jag kunde inte komma på vart den kom ifrån. Efter en lång stunds tankekastning fram och tillbaka, kom jag på att det var slutvinjetten till den svenska serien "Snoken". Den måste gått på SVT någon gång i mitten på 90-talet. Tyckte den var skitbra. Hittade några klipp på youtube med små "snuttar" av olika avsnitt. Jag måste ha tag på nått helt avsnitt av denna! Kanske går att leta fram någonstans... Läs: PirateBay

Någon mer än jag som minns denna? Eller är det kanske bara jag som är en relik...


Det händer saker

Nu har jag skaffat mig ett musikarkiv. Då har jag någonstans att lägga upp kommande låtar. Hittils har jag bara lagt ut några gamla låtar från ett sedan länge avslutat kapitel i mitt liv. Mest för att se att det fungerar.

Det här är något som jag borde ha gjort mycket tidigare. Blir knäpp när jag tänker på hur hur mycket musik jag skrivit som så gott som ingen har fått ta del av. Jag har alltid varit så rädd för vad andra tycker, men nu är det slut med det. Den som inte tycker om det behöver ju inte lyssna.

Klicka på "musik" i menyn ovanför för att lyssna, tanka hem och skicka till alla ni känner :P

Är i full gång med en massa nytt material. Har suttit och mixat i evigheter. Är inte fullt så duktig som jag vill vara :D
Hoppas på att jag kan lägga upp en ny låt i slutet på veckan. Det skulle kännas bra.

På återseende...


Varför denna kreativitet?

Idag är jag trött. Det blev sent igår. Efter att ha gått och lagt mig vid kl 23.20, började orden komma till mig.
Så det var bara till att gå upp igen och börja skriva. Det var första gången på många år som jag skrev på engelska. Har aldrig gillat det egentligen (rädsla för att göra fel?), men den här gången kändes det annorlunda på nått sätt. Musiken bara kom automatiskt, även detta för första gången på många år. Jag kan ju säga att det inte var igår jag skrev en hel låt på 2,5 timme. Inte någon jag blivit nöjd med iaf, perfektionist som man är.


It’s all so quiet. Please be still.
I won’t try to make you change your mind.

So this is it? All that’s new,
Since I left this town behind.

Am I finding my self wanting to come home?
To the place I still seem to know,
everything about.

------


It’s all so quiet but I still can’t sleep.
Feels like silence has become a sound.

Good luck and goodbye, I promise you dear.
I won’t come knocking when I come around.

I’m finding myself wanting to come home.
To this scary little hole, where people seem to know.
Everything about me.

(Nobody knows)
Everything about me
(Nobody knows)
Anything about me
(Nobody knows)

Bilden är tagen med Idas mobil för snart 2 år sedan.

Tänk om jag ändå skulle stå ut med det där långa håret. Ibland saknar jag det. Saknar den röda gitarren också... Hoppas du mår bra.

En burk blå piller...

Jag har en konstig lördagskväll och börjar bli måttigt berusad.
Mer tänker jag inte skriva.



Nu darrar mina händer en gång till
De slutar plötsligt skaka, jag betraktar dem, står still.
En perfekt idé blev en defekt idé. Helt jävla förstörd.
En liten djävul på min axel sår ett elakartat frö.

En burk blå piller på vårt vita, runda bord...

- Jonathan Berg

Pizzarester och en kaffe modell större...

..det fick bli min frukost. Skulle nog egentligen behöva slänga i mig en tallrik gröt efter nattens strapatser.
Vilken natt det har varit, ösregn och snorkallt. Var tvungen att hålla "Gunde Svan-tempo" hela passet för att ens hålla värmen.
Man kan ju undra hur det ska bli i vinter...

Och nu ska man sätta sig och plugga. Skulle helst vilja dra täcket över mig och ligga kvar tills nästa istid dragit förbi. Men jag har endast mig själv att beskylla. Har skjutit upp det allt för länge nu... Ska sitta här till jag är av med dyngan så jag kan lägga mig och tycka synd om mig själv sen.

Just det, kom på att jag missade mitt "en-veckas-jubileum" i bloggvärlden igår. Kanske inte så mycket att hänga i granen.
Men ändå...

Jag hoppas ni där ute har en bättre dag framför er.

Handyman, jag? Skojar du?

Hemma igen... Efter en mycket lång dag.
Jag har lekt mekaniker och monterat nytt avgasrör på bilen. Har kört utan i typ tre månader. För er som inte vet vika konsekvenser det bär med sig kan jag berätta att det låter... en del.
Men nu är det fixat, efter många om och men.

Det tog ca tre timmar på verkstan att knåppla ihop skiten. Vilket jag tycker var ganska hyffsat.
Men... när vi precis är klara hör jag att det pyser... Punktering!?

Jag har alltså fått ett hål på höger framdäck som förövrigt monterades i tisdags då jag bytte till vinterdäck. Fetare bajsmacka får man i normala fall leta efter. Men inte den här gången...
Jag plockade nämligen ur mitt reservhjul ur bilen igår. Fråga mig inte varför, men det gjorde jag. Så där står jag. Men nytt avgasrör, med punktering på mitt nya däck, ca 4,5 mil från hemmet. Kul.

Tillslut löste det sig. Farsan känner en kille på bilskroten i Västerås som fick fixa fram ett däck. Men det tog sin tid.

För att inte sluta ett inlägg i total uppgivenhet kan jag bjuda på en serie-stripp som jag rev ut ur DN någon gång i sommras.
Enjoy!
Klicka för större bild!

Fmaj7

Då satt man här igen då... Ja, ingen lär ju ha missat att det är Farsdag idag. Så dagen har spenderats hemma i Västerås med familjen.  Syrran och barnen var på besök också, så det var kul.

Jag har varit på grymt bra humör hela dagen. Igår med för den delen. Det är inte bra... Går inte bra med musiken då. Kreativitet hämmas av lycka. Nej, skämt å sido.  Klart att man vill vara glad.

Annars då. Jag har tittat runt lite efter ett bra sätt att lägga upp min musik här på bloggen. Ungefär på samma sätt som man kan länka till ett video-klipp på youtube, fast för ljudfiler.
Det skulle vara en bra sporre för att kicka igång mig, det är ju inte så eggande om det aldrig är nån som får höra det man gör. Men snart så... Måste bara hämta min mikrofon hemma hos en polare. Blir ju inte så bra musik utan sång, även om det finns mycket bra instrumental musik också.


Så jävla snyggt med mina sönderbitna naglar. :P

Dagens...

..uppvaknande: Typ, nyss. Eller.. min kropp vakande 11:30, min hjärna 30 min senare.
..frukost: Fullkornsvåfflor
..humör: Slapp
..väder: Grått
..musik: A.C.T - Last Epic
..problem: Vet inte än, det kommer nog.
..klädsel: Träningsbyxor och stickad tröja. Mys, med andra ord.
..sysslor: Promenad, fota med flickan och spela gitarr... tror jag. Vi får se.


Ha det bra så länge.

Fredagskväll, Redan?

Veckorna går så vansinnigt snabbt. Kan inte förstå att det är fredag. Men helgen har bara tjuvstartat för mig. Jonathan ska minsann jobba i natt också.

Det är egentligen det enda som jag ogillar med mitt jobb, 6 dagars veckorna.
Men va fan. Nuförtiden hittar man ju inte på så jäkla mycket ändå. Tycker mest det är piss att jag bara kan dricka en öl...
eller två. Ska ju köra till jobbet kl 02:40.



Dagen har varit lugn, då jag har känt mig skapligt krasslig. Mycket gitarr, mycket musik och så en öl på det.
Det är vad jag kallar lyx.

Det fanns faktiskt en liten baktanke när jag skapade bloggen. Jag har tänkt att jag ska försöka klämma in lite låtar här och där. Skulle vara kul att kunna få respons på det man gör... har varit lite rädd för det tidigare. Ska se om jag vågar lägga upp något snart.

Nej, nu ska jag slökolla på idol och vila ut.

Ha en bra kväll!

Krasslig och Hatglad

Här ligger man inbyltad i sängen och dricker kaffe. Hade tänkt läsa lite tidnigar. Brukar inte ens vilja känna tidningspapper mot mina fingrar efter nattens runda, brukar få min dos nyheter på P3... men ibland så gör man undantag. Efter att ha överblickat löpsedlarna hos bunten tidningar på bordet blir jag fundersam.
Vad är det egentligen folk ser som nyheter?

Jag vill bokstavligt talat kräkas när jag ser Miley Cyrus söckersöta nuna på Meteros framsida.
Inte för att jag har något speciellt emot henne, det är snarare så att jag måste skämmas lite då jag faktiskt tycker att  hon är rätt duktig. Men... underrubriken är skrattretande.

 "Miley Cyrus - och det unga hollywood - säger nej till sex"


Jaha? Jag vet inte vad de vill förmedla.
Ska jag bli besviken? - "Åh nej, den 15-åriga popidolen vill inte ha sex!"
Eller ska jag pusta ut och tänka: "Ja det är minsann på tiden att dagens ungdom slutar knulla runt", som nån pesionär?

Jag tycker fan det är riktigt motsägelsefullt att idag, på 2000-talet, ses knappast tonåringar som barn.
Man ska klä sig som en jävla filmstjärna, helst se så mogen (och sexig) ut som möjligt, ha nyaste mobiltelefonen, iPod och fan och hans moster. Men det ska vara något fult om de vill ha sex... Är det fult att vara kär också? Visa känslor? Att älska någon?

Minst sagt skumt...


Med tanke på hur ungdomskändisar blir exploaterade idag
är det knappast konstigt att de flesta hamnar på Rehab,
innan de ens fyllt 20...

Ät fisk, bli frisk.

Är precis mitt uppe i matlagningen. Håller på att tina upp fisken i mikron.
Jag får en känsla av att jag alltid kommer blogga när vi lagar mat, eller när vi väntar på maten. Det finns en eftersträvan här hemma att endast laga mat som kräver så lite uppmärksamhet som möjligt. Med andra ord undviker jag stekpannan.
In i ugnen bara. Blir lättast så, och godast.


Annars idag då...

Har varit i skolan, städat datorns alla hårddiskar och skurit mig i fingret... För typ 1076:e gången, med den kniven, i den fingertoppen.

Mer än så har det inte hunnits med... hittills. Kanske ska ta och städa lite i den fysiska världen också, jag har fått lite pikar om att jag grisar ner för mycket... Och det gör jag nog :/
Sen får det bli plugg. Måste skicka in några arbetsuppgifter så jag kan få mitt CSN-stöd snart. Lönen räcker ju inte så långt nu när jag bara jobbar halvtid.


By the way, när jag datorstädade hittade jag en så otroligt stilren skrivbordsbakgrund.

Så här ska ett välstädat skrivbord se ut!

Find your part and play it well

Soppan puttrar på spisen. Ida puttrar i soffan... Potatis och purjolökssoppa fick det bli.

Jag har funderat mycket över det här med att blogga. Finns det nån som kan svara på varför hela bloggosfären domineras av tjejer? Och inte bara på det sättet att det rent procentuellt sett är fler tjejer som bloggar, utan även rent seriositetsmässigt.
Det är fashinerade tycker jag. Kom på detta när jag började tänka efter vilka bloggar jag själv följer. Eller följer och följer, jag har läst ganska många bloggar sporadiskt under en längre tid, nåt som jag inte tror jag hade gjort om dess innehavare hade varit killar.


Det skulle vara intressant att vet om det går att bli "stor på bloggen", utan att följa de klassiska recepten över vad en populär blogg ska innehålla. Rent allmänt känns det som att nästan allt som skrivs eller visas upp av stora bloggare, och bloggare som försöker vara större än de är, är ganska krystat. Alla spelar nångon slags roll. Alla bär utklädnad.

Find your part and play it well
.
Måste hitta en kostym, vi kanske ses på kvällens maskerad.



En ny dag gryr

Då var man hemma från jobbet. Ännu en natt avklarad... men jag klagar inte. Jag måste ha världens bästa jobb.
Få frisk luft och kan gå i mina egna tankar halva natten. Kroppen gör sitt och hjärnan filosoferar.

Ska ta och göra frukost snart. Aldrig fel med kaffe...


Ps. Just det, fan vilken tur att Obama tog hem segern. Ds.

Mina nya Fitt-slick m.m...

Haha... Jag kunde inte hålla mig. Men alltså helt ärigt nu, vem döper en Jeansmodell till Fit-sliq? H&M är ju trots allt svenskt, så de kan ju inte skylla på engelskan...

Det måste vara över 5 år sedan jag köper ett par Jeans från H&M. Jag tröttnade på att de alltid gick sönder så snabbt. Synd bara att det skulle ta 5 år att komma fram till att detta gäller ALLA Jeans av ALLA märken oavsätt pris. Så när jag hittade ett par snygga, då slog jag till. Jag är grymt nöjd hittills, även utöver det mycket roande namnet. (ja, jag har universums lägsta klass av humor)

Som jag skrev tidigare fyller jag år idag och jag har fått en del presenter. Vinterdäck av Morsan & Farsan, ett halsband av min gamla Mormor & ett "nordic-winter-survival-kit" av Ida bestående av mössa halsduk och torgvantar. Lär behövas.

Tidigare antydde jag en viss åldersnojja från min sida... och tro mig, den finns där. Så passande att min nya mössa fullständigt öser på mig vuxenpoäng. Jag tycker jag ser ut som nått ur "Snobbens vinter" på steroider, vilket enligt mig är mycket positivt. :P

Tack för det älskling!



Då var man igång.

Nu har jag knåpplat ihop det mesta med bloggen. Det tar sin lilla tid även om man kan det mesta. Tur att jag har hjälpt Ida så pass mycket som jag gjort annars skulle jag glömt allt för länge sedan. Om en dryg timme blir jag ett år äldre... 22 år gammal.
Känns helt makabert faktiskt. 22 ÅR? Jag fyllde ju 18 i förrgår.

Hursomhelst känner jag mig nöjd med designen. Ville inte ha något jätteflashigt eller glassigt. Nu skulle man ju haft en bild att trycka in också, så någon tar sig tid till att läsa mer än halva rubriken... Men men, det får gå ändå.

Ha det gött där ute i mörkret, om någon läser detta. (typ, spöket laban eller nått)

och så var man precis som alla andra...

Jag hade tänkt ta mig i kragen och börja skriva på bloggen. Den har ju trots allt nästan ett år på nacken nu, även om jag aldrig skrivit i den. Skapade den mest för att gardera mig så att om jag någon gång skulle börja blogga, skulle jag jag iaf kunna få den adress jag ville ha... och för att flickan tjatade... :P

Vi får helt enkelt se vart detta ska leda. Tanken är väl mest att jag ska få utnyttja min beskärda del av cyberrymden. Det kommer nog mest på ett klotterplank att spy samhällskritik mot, om jag känner mig själv någorlunda. Sen kanske man t.o.m kan dra till sig någon enstaka läsare, vem vet.

If anyone is out there reading this, Whis me luck.

RSS 2.0